För mig är Indien människor. Fattiga, rika, brahminer, daliter, ursprungsbefolkning – människor, människor, människor. Min vistelse i Indien började därför på ett ovanligt sätt. Vi åkte mot Himalaya, vandrade en timma rakt ut i skogen utan att möta en enda människa. Allt (o)ljud, bland annat i form av fordonens signalhorn (som används mycket flitigt) och musik på högsta volym byttes mot kvittrande fåglar. Vi vandrade genom en massiv skog innan vi kom fram till några av vangujjarernas hyddor. Vangujjarerna är ett ursprungsfolk som lever som buffelskötande nomader i skogarna vid Himalaya. Hos dem mötte jag ett lugn som jag aldrig tidigare upplevt i Indien.
Svalornas samarbetsorganisation Sophia arbetar för och med vangujjarerna i deras kamp för en tillvaro i Himalayas fridfulla skogar mot delstatens ständiga negligering och förtryck av ursprungsfolk. Jag ser redan fram emot nästa besök och hoppas då att få stanna betydligt längre. Det kommer definitivt mer om vangujjarerna här framöver!
Kära Kristin!
Vilken vacker hemsida, jättefin. Känns fint att kunna följa dig via denna under din tid i Indien. Hoppas och tror att den kommer att bli bra. Svalorna kunde i alla fall inte sänt någon bättre och klokare person än just du. Vilka vackra bufflar du fångade på bild!
kram,
martin
Åh, vad jag blir avundsjuk! Indien; denna oändliga kärlekshistoria, denna obotliga feber, alltid en berg-och-dalbana av känslor och en explosion av intryck…
Sjukt snygg blogg, lika proffsig som dess författarinna! Ska bli roligt att följa din resa!
Ha det fint, fina!
Kramar,
Tora
Mmmm! Regnskog, ursprungsbefolkning och få människor passar mig fint. Jag kan komma och hälsa på dig när du ska vara där mycket. =)
Sidan är dösnygg.
Längtar till vi ses!
Hej Kristin!
Så kul att se din blogg- och vilken blogg sedan! Ursnygg design och intressanta texter! Vi kanske skulle ha anställt dig som webredaktör istället..?! Skämt å´sido – du har ett viktigt uppdrag i Indien! En tid som både blir din resa och Svalornas! Kul att ha dig med!
Marjo