2002 låste någon dörrarna till en av tågvagnarna i Sabarmati Express vid staden Godhra i delstaten Gujarat, och tände sedan på vagnen. Över femtio hinduiska pilgrimer brändes levande.

Månaderna som följde utfördes hämndattacker mot statens muslimer. De torterades, våldtogs och höggs i bitar. De fick hinduiska tecken inskurna i sina sönderslagna kroppar, magarna uppskurna och glödande kol över och i sina kroppar. Deras hus, affärer och moskéer brändes och förstördes. Över två tusen människor dödades och hundratusentals flydde. Händelserna påhejades offentligt av det i Gujarat styrande hindunationalistiska partiet BJP. Det är klarlagt och allmänt känt att Gujarats ’chief minister’, omvald två gånger efter massakrerna, var en av hjärnorna bakom dåden.

Ingen vet än idag vem som låste dörrarna och tände på tågvagnen. Om det var en muslim. Statens hinduextremister behövde inte veta.

Knappt någon har blivit gripen för massakrerna. Hjärnorna sitter på den politiska toppen. Indiens muslimer, däremot, lever efter attackerna i New York 2001 och händelserna i Gujarat 2002, i rädsla. De utgör alltmer, tillsammans med daliter (tidigare kallade kastlösa) och minoritetsfolk, Indiens andraklasskikt.

Samtidigt har Indien antagit en antiterroristlag (Prevention of Terrorism Act, POTA). Fram till januari 2008 hade 287 personer åtalats under denna lag i Gujarat. Av dem var 286 muslimer och en sikh. Att de hinduer som är ansvariga för massakrerna mot muslimer skulle åtalas under POTA har inte varit aktuellt. BJP har deklarerat att ”hinduer kan inte vara terrorister”. På samma sätt som att kristna inte kan vara terrorister i väst. För terrorister är muslimer. Muslimer är terrorister.

Terrorismlagar är kontraproduktiva när de endast definierar en grupps våld som terrorism. Särskilt när det sker på så vaga, och ofta obefintliga grunder, som anklagelserna mot många muslimer. Och även om det var muslimer som tände eld på tågvagnen i Gujarat (eller låg bakom attackerna i New York 2001 eller i Mumbai 2008): Är det någon som tror att massakrer, förtryck, rädsla och en redan på förhand bestämd uppfattning att muslimer är terrorister leder till mindre extremism och färre terrorhandlingar?

Ljusspel i Kerela med en kristen kyrka, ett hinduiskt tempel och en muslimsk moské sida vid sida.

This entry was posted on Monday, January 11th, 2010 at 3:32 am and is filed under Minoritetsgrupper. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.