Archive for February, 2011

Dömda för upprorsanda

Sunday, February 13th, 2011

1922 stod Mohandas Gandhi åtalad i Indien för uppvigling och upprorsanda. Britterna använde lagen för att tysta och fängsla de indier som kämpade mot kolonialmakten.

2010 anklagades författaren Arundhati Roy för samma brott efter att ha sagt att Kashmir aldrig varit en integrerad del av Indien. Något som en majoritet av människorna i Kashmir håller med om. Åtalet lades ner men sände ut en tydlig signal till kritiker av den indiska staten.

I slutet av 2010 föll en av de mest kritiserade domarna någonsin i Indien. Läkaren och människorättsaktivisten Binayak Sen dömdes till livstids fängelse för samma brott – uppvigling och upprorsanda. Sen dömdes tillsammans med två andra män: Narayan Sanyal och Piyush Guha. Sanyal är medlem i Communist Party of India (Maoist), även kallade naxaliterna – vilka är förbjudna i Indien. Enligt domen har Sen fört vidare Sanyals brev till hans partivänner genom Guha. Alltså menar domen att alla tre bidragit till att sprida hat mot den indiska regeringen och på detta sätt uppmanat till terrorism och det de kallar för naxalit-aktiviteter.

Domen har väckt en våg av kritik, framför allt från det civila samhället. Sen arbetade som läkare bland ursprungsfolken i Chattisgarh, en av de delstater där ursprungsfolken är som mest marginaliserade och där naxaliterna har som starkast stöd. Det var när han började kritisera regeringens diskriminering och förtryck av ursprungsfolken som han fick problem. De som kritiserar domen menar att det är omöjligt att arbeta i detta område utan att komma i kontakt med naxaliter och att det är efter att Sen kritiserat den statsstödda väpnade folkmilisen Salwa Judum (som gjort sig skyldig till grova övergrepp mot civila) som han fängslades.

Många har kritiserat brittiska kolonialmakten för att använda sig av denna lag för att tysta frihetskämpar som Gandhi. Idag använder sig indiska staten av samma lag för att tysta de som riktar kritik mot dem. Många frågar sig vart Indien är på väg. Och om man får göra vad som helst och fortfarande kallas för en demokrati. Fortfarande hoppas och tror vi att saker ska ställas till rätta. Sen dömdes i en lokal domstol i Chattisgarh och han kan nu överklaga i två instanser. Domen bara måste ändras.

Det är viktigt och glädjande att argumentationen nu inte bara handlar om bevisföringen. Den var uppenbarligen under all kritik och Amnesty International menar att rättegången inte höll internationell standard, men grundproblemet är ju att Indien har en lag under vilken människor som kritiserar staten kan dömas. Den känsliga naxalit-frågan ställer allt på sin spets. Indien använder naxaliterna, och de självständighetstörstande kashmirierna, som USA använder Al-Qaida. Ibland behövs en fiende för att rättfärdiga det man gör. Jag hoppas att den indiska regeringen snart förstår att det grundläggande problemet är det hänsynslösa förtrycket av ursprungsfolk och övergreppen på befolkningen i Kashmir. Så länge staten fortsätter tvångsförflytta ursprungsfolken från deras skogar, berg och byar, kommer naxaliternas stöd bara fortsätta växa. Och så länge indiska armén skjuter ihjäl stenkastande kashmirska pojkar och utan påföljder våldtar kashmirska kvinnor, kommer viljan att föra en väpnad självständighetskamp bara öka. Staten kan statuera exempel genom att åtala kritiker som Arundhati Roy och Binayak Sen. Men det kommer inte minska det de kallar terrorism.

Lösningen är enkel, eller svår, beroende på hur vi väljer att se det. Och den stavas rättvisa.

Sen_och_Roy

Binayak Sen och Arundhati Roy.

Teater i kampen mot gruvdrift

Saturday, February 5th, 2011

Andrea Pereira är en person det lyser om. Det märks att hon brinner för sin sak. När jag frågar var hon kommer ifrån drar hon upp en sliten karta ur sin midjeväska, vecklar ur den och sätter sig på golvet. Hon är en av ungefär 150 ungdomar som deltar på Save Western Ghats Movements ungdomskonferens i Mangalore i västra Karnataka i Indien.
-Detta är Goa där jag kommer ifrån, säger Andrea och pekar på kartan. Turisterna besöker bara stränderna. De vet inte hur det ser ut i övrigt. Hela östra delen av Goa är förstört av gruvdrift.

För ungefär ett år sedan började Andrea engagera sig mot gruvdriften i sin delstat. Trots att Goa är en av de minsta delstaterna i Indien hyser den 40 % av Indiens gruvor. Det rör sig framför allt bauxit och järn som exporteras till Kina och Japan. Detta gör att stora delar av Goas skogar är totalförstörda, vilket skadar ekosystemen, biodiversiteten och människors möjligheter att på ett hållbart sätt leva av och med naturen. Andrea och några vänner ville se med egna ögon hur det såg ut och gav sig iväg på en road trip runt Goa och besökte gruvorna. Vakter försökte stoppa dem, men de stod på sig. Om företagen inte har något att dölja borde det ju inte vara något problem att visa hur det ser ut.

Men gruvlobbyn är stark i Indien, och har länkar in i regeringen, menar Andrea. Hon berättar att regeringen tog ifrån en av Goas fyra ursprungsfolk sin mark med argumentet att deras getter förstörde marken och att regeringen ville skydda miljön. Istället gav de marken till företag som nu borrar sönder skogen och bergen. Som kompensation fick ursprungsfolket pengar. Men detta och bristen på jobb har lett till ökad alkoholkonsumtion bland männen vilket i sin tur ökat våldet mot kvinnor. Det är svårt för lokalbefolkningen att motstå gruvlobbyn. Andrea säger att de flesta går med på att lämna sin mark då de lever i djup fattigdom och inte kan säga nej till de pengar de erbjuds. Men Andrea berättar också att det finns de som kämpar emot. Två kvinnor kedjade för ett tag sedan fast sig på sina marker och vägrade ge upp den. Kvinnorna hamnade i fängelse, men fick ha kvar marken.

Efter att Andrea och hennes vänner besökt gruvorna ville de kanalisera sin frustration. De satte upp en dansteater där de helt utan språk förmedlar vad som håller på att hända med miljön och vilka konsekvenser det får. Med den ska de turnera runt i Goa, för att väcka tankar och uppmuntra till handling.
- Vi måste fråga oss för vem utvecklingen är och till vilket pris vi vill ha denna utveckling. Man kan inte värdera allt i pengar, avslutar Andrea.

Teater_i_kampen_mot_gruvdrift1Andrea

Teater_i_kampen_mot_gruvdrift2